På senare år har det blivit allt vanligare att yrkesgrupper använder sig av flexibla arbetstider. I en tid där just tid är en bristvara och källa till stress kan flexibla arbetstider bidra till ökad kontroll. Denna studie undersöker skillnader i önskade och faktiska arbetstider samt hälsa/välmående mellan morgon/kvällsmänniskor, äldre/yngre, komprimerade/icke komprimerade (människor som vill respektive inte vill komprimera sina arbetstider) och förälder/inte föräldrar. 145 enkäter samlades in från sjuksköterskor och undersköterskor på Mälardalen Sjukhus. Resultaten visar bl.a.

Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien. Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien. Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda.

Sjuksköterskans yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frågor har ställts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anställda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frågor har vi genomfört åtta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet är bristfällig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrån tre huvudsakliga faktorer.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa.

Transportkostnaden för rundvirke utgör cirka 15-25 procent av den totala kostnaden för skogsindustrins virkesanskaffning. Trenden i skogsindustrin är att branschen går mot färre och större produktionsenheter, vilket ställer högre krav på en effektiv virkestransport. Detta innefattar hela kedjan från avlägg till processad ved vid industrin. För att kunna hålla ett högt kapacitetsutnyttjande på rundvirkesfordonen är det av största vikt att man minimerar väntetider samt har ett jämnt virkesflöde till industrin. Huvudsyftet med studien var att kvantifiera effekten av ändrade arbetstider och skiftformer för åkerier som levererade virke till Bravikens Pappersbruk och Sågverk under 2013 med avseende på kostnader för rundvirkestransporter.

Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning.Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd.Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling.

I Sverige är idag cirka en tredjedel som inte har arbetstid förlagd på kontorstid. Oregelbundna arbetstider har en stor påverkan på hälsan och välbefinnandet. Genom att äta regelbundet kan arbetstid som är förlagd på oregelbundna tider klaras av lättare. Syfte med undersökningen är att kartlägga hur kostvanorna hos poliser i yttre tjänst påverkas av oregelbundna arbetstider och sömn på oregelbundna tider. Hur poliserna upplever att deras kostvanor påverkas av oregelbundna arbetstider, sömnens inverkan på kostvanorna och vilka hinder och främjande åtgärder det finns för att förbättra kostvanorna.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Nya krav ställs på dagens åkerier och förare. Hårdare kontroller eftersträvas på hur länge en förare får köra, hur lång rast och sömn han eller hon måste ha. I dagsläget finns inget mobilt system eller mobil mjukvara för att kunna hantera de kraven på tidrapportering inom transportbranschen. Tidrapportering inom åkeribranschen sker oftast genom att föraren håller kontroll på sina arbetstider själv på ett pappersformulär eller liknande. Sedan förs dessa in manuellt i någon form av lönesystem.

Ungefär 30 procent av Sveriges befolkning jobbar på udda arbetstider. Deltagare var 93 personer som arbetar skift eller enbart natt på två arbetsplatser (vård & omsorg och industri) i Svedala kommun i Skåne. Datainsamlingen skedde i form av en enkät och fotografering av natthuvudmål. Vårt syfte var att ta reda på och fotografera vad nattarbetande äter under natten som sitt huvudmål när de jobbar, om de får kostråd samt om de skulle vara intresserade av att ta del av sådan information. I resultatet redovisas de olika beskrivningskategorierna som vi analyserade måltiderna efter i form av en tabell.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen.MetodVi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.ResultatI vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer.

Globala förändringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav på skiftgång. Det kan därav uppstå obalans i arbetslivet mellan intensiva och täta arbetspass i förhållande till ledighet och återhämtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, två- respektive treskift. Hälso- och sjukvård, handel och industri är de områden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag är skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter på hälsa och säkerhet.

Time care är ett datorbaserat schemaläggningsprogram som tar hänsyn till både arbetsgivare och de anställdas individuella önskemål angående arbetstider. Utgående från den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemål om arbetstider inför en given schemaperiod. Det är också möjligt att lägga veto för tider då man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare får en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus på denna uppsats kommer att ligga på vad denna organisationsförändring (TimeCare) medför på personal och arbetsgivare i fråga om flexibilitet och effektivitet.